Planering och Design för Hållbar Stadsmobilitet

Varje dag flyttar tusentals människor från landsbygden till städer runt om i världen. Denna kontinuerliga migration ställer en enorm efterfrågan på städernas befintliga infrastrukturer, i synnerhet transportsystemen.

Invånarna måste stå ut med ökande trafikstockningar, luft- och bullerföroreningar, bilolyckor, klimatförändringar och parkerade bilar längsmed gatorna. Dessutom upplever många städer en ökande tillgänglighetskris, vilket gör det mindre bekvämt att flytta runt.

Även om detta låter dystert finns det en lösning: hållbar stadsmobilitet. Med rätt infrastruktur på plats kan växande städer struktureras för att förbättra folkhälsan och trafiksäkerheten.

Hur ser hållbar stadsmobilitet ut?

Med nära 70% av världens befolkning som förväntas bo i stadsområden 2050 är det viktigt för städer att utveckla framtidssäkra mobilitetslösningar.

Hållbar stadsmobilitet är ett effektivt transportkoncept som prioriterar långsiktig tillgänglighet för att skapa ett bättre liv för människor och miljö.

En väldesignad, hållbar stadsinfrastruktur innehåller följande:

• • Utnyttjar all befintlig infrastruktur fullständigt: Inkluderar bussar, tåg och tunnelbanor i varje stadsdel.
  • Tar hänsyn till fotgängare och cyklar: Korrekt användande av andra transportsätt såsom gång och cykling.
  • Inrymmer nya rörelseformer med lämpliga placeringar för dessa: el-skotrar, bilsamåkning och lånecyklar med välplanerade parkeringsplatser och laddningsstationer.
  • Möjliggörs människors resande runt i staden: Folk bör ha enkel tillgång till alla typer av stadsaktiviteter, fritidsanläggningar och offentliga utrymmen oavsett kön, ålder och funktionshinder.
  • Hållbara vägar och pendlingsregler som förbättrar säkerheten: Vägar med bredare trottoarer, genomförande av hastighetsbegränsningar och säkerställande av att inga element som definieras ovan stävjas.
  • En balans mellan samhället och miljön: Bibehåller grönområden inne i staden och stör inte miljön i dess utkanter.

När hållbar stadsrörlighet planeras i enlighet med detta skapar det bättre levnadsvillkor för invånarna, utgör en utmärkt grund för ekonomisk tillväxt och hjälper till att bevara miljön.

Vilka är utmaningarna med att utveckla hållbar stadsmobilitet?

Att utveckla hållbar stadmobilitet innebär att man skapar innovativa strategier för att övervinna och eliminera rörelsebegränsningar. Även om det är en välkommen lösning är vissa utmaningar förknippade med planering och design för hållbar stadsmobilitet. Nedan följer några av dessa svårigheter.

Att integrera transportplanering med andra aspekter av stadslivet

För att utveckla ett hållbart transportsystem måste vi först organisera de olika aspekterna av de befintliga centrala områdena. Ett exempel är planering av markanvändning, särskilt i utvecklingsländer.

Många utvecklingsstäder kännetecknas av två kontrasterande typer av markanvändning inom samma stad:

1. Informella och olagliga mönster: Områden med brist på transportinfrastruktur och otillräckliga tillfartsvägar.
2. Bostadsområden för hög- och medelinkomstgrupper: Områden med väl anslutna vägar, men ofta mer lämpade för privata fordon snarare än kollektivtrafik.

Generellt sett är det endast en liten andel av utvecklingsländers stadsdelar som utgörs av gator. Vid utformningen av mobilitetssystem i sådana städer kan layouterna av gator och stadsdelar avskräcka införandet av nya rörelseformer.

När vi överväger detta i samband med hållbar stadsmobilitet kan vi övervinna denna utmaning med rätt planering och hänsyn till alla inblandade invånare.

Sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer

Stadsmobilitet är endast socialt hållbar om varje individ har tillgång till transportsätt – oavsett deras, inkomst, kön, sociala- och fysiska skillnader. Ändå spelar några utmaningar in här:

• Biljettkostnader: När regeringar bygger kollektivtrafiktjänster kan låginkomsttagare ha svårt att betala om biljetterna inte är subventionerade.
• Komplexa rutter: Traditionella busslinjer med fasta rutter är opraktiska för många föräldrar som måste tillämpa komplexa resor. Aktiviteter såsom att köra barn till skolan, handla och samtidigt göra andra ärenden samtidigt kräver dyra privata transportsätt.
• Kostnaderna för att utveckla hållbara transporter: Planering och design för hållbar stadsmobilitet är dyr. Att skapa gångvägar, järnvägar, trottoarer och annan infrastruktur kan förbruka en stor del av den offentliga budgeten i utvecklingsländer.

• • Integrationen av förnybar energi: Det är svårt att avvänja vår transportsektor från dess starka beroende av icke förnybara fossila bränslen och byta ut dem mot förnybara energikällor.
  • Kostnaderna för infrastrukturellt underhåll: Kostnaden att betala för pågående underhåll, som huvudsakligen finansieras av skatter, kan bli en ytterligare skattebörda för lokalbefolkningen och orsaka spänningar mellan dem och regeringen.

Trots att många av ovan nämnda utmaningar är relaterade till de ekonomiska delarna av hållbar stadsrörlighet, är det viktigt att överväga kortsiktigt kontra långsiktigt. Med rätt planering och design på plats är beloppet som hållbar infrastruktur sparar med tiden väl värt den initiala investeringen.

Tillstånd från institutioner och myndigheter

Att skapa hållbar stadsmobilitet bottnar i stödet från regeringen och relevanta reglerande institutioner. Många utvecklingsländer saknar dock institutionell kapacitet och en korruptionsfri upphandlingsprocess för att tillhandahålla effektiva transporttjänster.

För alla länder som vill bli mer hållbara kan hantering och samordning med stadstransporttjänster på ett decentraliserat och öppet sätt vara ett hinder, men det är alltid ett nödvändigt steg för att nå framsteg.

Riktlinjer för utveckling och genomförande av en hållbar plan för stadsmobilitet

När vi utvecklar en hållbar stadsmobilitetsplan (SUMP) bör vårt mål fokusera på människor och hur man kan tillgodose deras grundläggande mobilitetsbehov. Vi måste införliva alla transportsätt (offentliga, privata, passagerare, gods etc.) och transportformer (motoriserade och icke-motoriserade).

Det är viktigt att vi noggrant utvärderar våra nuvarande resultat för att skapa en baslinje för mätning av framtida resultat.

Kom också ihåg att projektens hållbarhet är beroende av regelbunden övervakning och utvärdering. Verkställ korrigerande åtgärder och ändringar vid behov, men se till att det överensstämmer med ditt övergripande mål.

Här är viktiga riktlinjer som du bör överväga som hjälpmedel.

Del 1: Ha en helhetssyn och systemisk inställning

När du planerar hållbar stadsmobilitet måste du ta hänsyn till hela systemet och inte bara dess delar. För att hållbara transporter ska lyckas nu och i framtiden bör din plan beakta alla aspekter av hållbarhet samt sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer. Målet med en hållbar stadsmobilitetsplan är att skapa en mer tillgänglig och attraktiv stad för invånare, besökare och investerare samt att bevara miljön.

Del 2: Erbjud jämlik tillgång till stadsmobilitet

Den sociala hållbarheten i ett stadstransportsystem beror på rättvisa och jämlik tillgång till transportinfrastrukturer och -system. Varje stadsbo, oavsett inkomst, fysik (kön, etnicitet, ålder, funktionshinder) och sociala skillnader, bör ha tillgång till stadens grundläggande tjänster.

Din plan bör kunna erbjuda jämlik tillgång på följande sätt:

• Ta hänsyn till låginkomsttagare och se till att de har råd med transportsätt och andra grundläggande tjänster (sjukvård, utbildning) utan budgetbelastning.
• Eliminera transportrelaterade påfrestningar som kvinnor ställs inför, såsom sexuella trakasserier i överfulla bussar, faror/hot i dåligt upplysta busshållplatser, osäkra övergångsställen och tillgång till enskilda transportmedel.
• Designa gator och transportinfrastruktur för att tillmötesgå små barn, äldre och handikappade.

SUMP måste integrera alla i stadens ekonomiska och sociala liv – först då kan det bli verkligt hållbart.

Del 3: Fastställ inverkan på miljön

En viktig egenskap inom hållbar stadsmobilitet är förmågan att minska transportsektorns inverkan på miljön. Motoriserade offentliga och privata fordon är enorma källor till luftföroreningar och buller i städer.

Ökande växthusgasutsläpp är en källa till oro, och behovet av att ta itu med klimatkrisen erkänns allmänt. Så när du utvecklar en SUMP måste du bestämma effekterna av dessa utsläpp på den omgivande miljön och beskriva åtgärder för att minska dem.

Del 4: Beakta de ekonomiska konsekvenserna och den finansiering som behövs

För att möjliggöra planering, design och genomförande av hållbar stadsmobilitet måste korrekt finansiering finnas.

Här kan vi titta på områden vi kan få finansiering från och inte bara fokusera på upplåning. Kan du minska implicita subventioner på bilar så att du kan omfördela en del av pengarna till ett hållbart mobilitetssystem? Finns det möjligheter till finansiering utifrån markvärde? Kan du använda offentlig-privata partnerskap?

Genom en kombination av sådana strategier blir hållbar mobilitet mer attraktiv för både privata investerare och institutionella investerare som försäkringsbolag, offentliga banker och pensionsfonder.

Del 5: Integrera institutionella- och styrningsramar

Intressenter på alla regeringsnivåer och folket själva spelar en roll i planerandet och utformningen av hållbar stadsmobilitet.

Tänk på hållbarhet när du gör politiska val och skapar ramavtal för hållbarhet. Lokala stadsmyndigheter kan till exempel marknadsföra privata eller kommersiella elfordon genom att tillhandahålla gratis parkering eller undantag från åtkomstbegränsningar som lägre vägtullar. Nationella incitament såsom skattepolitik och energipriser kan motivera intressenterna att komma överens om hållbara åtgärder.

Om processen förlöper med god kommunikation och kompromiss är det möjligt att hitta lösningar som tillfredsställer alla inblandade.

Dina steg för att utveckla hållbar stadsmobilitet

Vissa städer och länder tar redan betydande steg mot planering och design för hållbar stadsmobilitet.

Ett utmärkt exempel på en väldesignad plan för hållbar stadsmobilitet antogs 2016 av Malmö Stad. Man fastställde riktlinjer för att utveckla och genomföra en hållbar stadsmobilitetsplan som var ”folkfokuserad”, såtillvida att den inkluderade alla oavsett ålder, kön och inkomst.

Några få utvecklingsländer gör också framsteg. Till exempel skapades ett Bus Rapid Transit system med dedikerade körfält för BRT-bussar i Lagos, Nigeria.

Även om det kan verka som en enorm uppgift att börja med hållbara initiativ behöver du inte hoppa till elbussar och smarta vägar om ditt system inte kan stödja det just nu. Börja litet, arbeta med ditt system och väx mot hållbar stadsmobilitet. Här är några små steg du kan börja med:

1. Investera i trafikhanteringslösningar som gör att du kan visualisera ditt projekt för hållbar mobilitet i städerna
2. Investera i bättre övervakningssystem till kollektivtrafiken för att hålla kvinnor och barn säkra när de använder dem, vilket uppmuntrar dem att använda dem mer.
3. Använd marknadsföring och belöningsmetoder för att uppmuntra invånarna att använda hållbara alternativ.