Att erbjuda tillgänglighet och sammankoppla transportsätt för människor och företag är en av de största utmaningarna för infrastruktur överallt i världen. De enorma budgetar som ingår, liksom det utrymme och de resurser som behövs för utveckling, gör beslutsfattandet komplicerat. Alla projekt kommer att påverka miljontals människor i deras dagliga liv, så tillgänglighetsanalys är nödvändig.
Men processen att analysera tillgänglighet, inklusive transport till och från flygplatser, kan förenklas med hjälp av digital modellering, hävdar Dr Philipp Fröhlich. Han är en civilingenjör tillika konsult som specialiserat sig på transportmodellering och undervisar vid University of Cape Town. Hans pågående forskning fokuserar på modellering av transporter med fokus på kollektivtrafik, flygtransport och dynamisk prissättning.
Vi pratade nyligen med Dr Fröhlich om tillgänglighet och lufttransport och om hans unika användning av programvaran PTV Visum för att hjälpa myndigheterna att underlätta denna process.
Vad är huvudsyftet med ditt arbete om tillgänglighet?
Dr Philipp Fröhlich: Forskningen som jag deltar i sedan 2002 berör härledningen av multimodal – kontinental och global – tillgänglighet för alla regioner i Europa; via flyg, järnväg och väg – och hur de har förändrats under de senaste 30 åren. För tjugo år sedan initierade vi ett samarbete tillsammans med BAK Economics Institute, en tankesmedja baserad i Basel. De arbetar med ekonomisk data och tillgänglighetsberäkning, medan vi tillhandahåller transportdata.
Resultatet är en unik tidsserie över årtionden. Det gör det möjligt för beslutsfattare i regioner, städer och flygplatser att förbättra sina strategier för kontinental och global tillgänglighet och att se hur de jämför sig med sina jämlikar. Kartan över den globala tillgängligheten för 2018 visas i bilden på denna sida.
Vilka är de största utmaningarna med transporttillgänglighet för flygplatser?
Dr Philipp Fröhlich: För att kunna beräkna restider mellan flygplatser i olika tider och dagar måste mycket data lagras, anslutas och ha en lämplig struktur för algoritmer.
Låt oss sätta det i ett sammanhang: Innan Coronapandemin fanns det nära 4.000 flygplatser i världen med regelbunden persontrafik och cirka 200.000 flygningar per dag. Det finns ännu fler faktorer att ta hänsyn till, såsom större flygplatser med flera terminaler, lägsta tillåtna anslutningstid för inrikes- och utrikesresor, olika incheckningstider och naturligtvis olika tidszoner.
För att kunna bemöta och hantera denna enorma mängd data tog vi till PTV Visum. Programvaran har bland annat en mycket stark funktion för kollektivtrafikmodellering. Slutligen kunde vi beräkna restiden mellan flygplatser i världen.
Så datahantering är den viktigaste faktorn i tillgänglighetsvärdering av regioner eller flygplatser?
Dr Philipp Fröhlich: Många regioner och flygplatser, särskilt mindre och medelstora, saknar verktyg och data för att granska och förbättra sin strategi och mäta direkta och indirekta ekonomiska effekter av flygplatser för en region. Dessa kommer att bli än viktigare i den pågående Covidkrisen och – förhoppningsvis snart – i återhämtningen efter den. Att spåra regioners tillgänglighetsförändringar under Covidpandemin kommer att vara en intressant uppgift.
Hur anpassade du PTV:s programvara för din forskning?
Dr Philipp Fröhlich: PTV Visum erbjuder en unik möjlighet att modellera kollektivtrafik. Vi anpassade datastrukturen för planerade flyg och flygtransportnätverk till Visums krav.
Skulle det vara möjligt att anpassa er modell för att utveckla en strategi för europeiska höghastighetståg, för att minska antalet flygningar inom Europa?
Dr Philipp Fröhlich: Ja, modellstrukturen inkluderar även tåg- och vägtransporter. Därför är det möjligt att testa olika former av transportstrategier.
Under senare år har många blivit oroade över mängden utsläpp från passagerarplan. Antyder din forskning att bättre hantering av flygplatstrafiken kan bidra till att minska utsläppen?
Dr Philipp Fröhlich: Driftsplanering eller driftkontroll är ett annat ämne. Det vi fokuserar på är att mäta och jämföra servicekvaliteten för flyg, järnväg och vägtransport på en strategisk nivå för regioner, städer och flygplatser.
Handlar din forskning även om passagerares resmönster på väg till och från flygplatser? Gällande pendeltider, kortare köer etc.
Dr Philipp Fröhlich: Ja, modellen tar hänsyn till tidsåtgången via kollektivtrafik och bilar från stadens centrum till flygplatsen, såväl som incheckningstiderna.
Kommer den pågående Coronakrisen att få en bestående effekt på hur flygplatser drivs?
Dr Philipp Fröhlich: Covidpandemin är den största krisen sedan införandet av kommersiella flygresor. Men med den ökade vaccinationsgraden tror jag att vi kommer nå ett nytt normalt 2022, förhoppningsvis också gällande internationella resor.
Vissa effekter av pandemin kommer att fortsätta att påverka efterfrågan på flygresor de närmaste åren. Effekten kommer att märkas mer på affärsresor och mindre på semesterresor. Detta innebär färre flyg från och till små flygplatser. Dessa flygplatser kommer att få kämpa för sin överlevnad, med direkt inverkan på dess regioner.
För stora flygplatser är huvudfrågan när de kommer att uppnå en jämn balans igen. De med god kollektivtrafik kommer att fortsätta utvecklingen av anläggningar på plats, såsom butiker, fritid och kontor, eftersom infrastrukturen redan finns.
Som en epilog, hur kommer flygplatserna att skilja sig om ca 5-10 år? Vilka blir de största förändringarna?
Dr Philipp Fröhlich: På lång sikt ser jag å ena sidan färre spelare, färre förbindelser och högre flygpriser. Å andra sidan har flygindustrin alltid lockat fram nya pengar för att hålla sig flytande.